Lite av varje

Så var man igång igen. Hej och hå, friska tag!
Skolan e inte skitkul. Jag e så mycket bättre på hela det där lovköret. Att sova ut och göra vad som faller in passar mig much better. Men men, vad gör man. Jo man pallrar sig upp i ottan och på något sätt lyckas man göra sig presentabel och hamnar i skolbänken. Knäppt.
Vi mjukstartade lite idag med att välkomna de nya i klassen. Jo men visst, vår klass fördubblades visst. Hepp! Det blir nog bra även om den där mysiga, familjära känslan försvann lite i virrvarret.

Helgen har bestått mest av kalasande till både höger och vänster. Min nyttiga diet går än sålänge inte strålande. Inte ens lite bra går det. I fredags bjöd Donkenkompisen Madde på 25-års fest och jag och Amanda brummade iväg ut på landet i min lilla Colt. Jag ser inget i mörker. Jag tackar högre makter för glasögon. Innan jag tog tag i den lilla triviala saken som även kan kallas mitt synproblem förstår jag inte hur livet gick till. Jag måste haft en jäkla tur helt enkelt. Varje dag. Jaja, iallafall så brummade rödingen på bra (det var som ett streck på vägen, ett jäkligt långt streck) och tilslut lyckades vi förstå den något diffusa kartan (efter att ha åkt förbi infartsvägen/stigen två gånger). Eftersom det stundade kalas även dagen efter tog vi det lugnt och hemfärden inträffade tidigare än vanligt. Träffade min Jonna och det var trevligt. Det är så synd att man tappar kontakten, men jag antar att det blir så när livet tar olika vägar.

I lördags var det 23- och 20-års kalas hos Amanda. Hon och syster yster fyllde år och det var riktigt trevligt. Vi bjöds på smarrig mat, drack alkoholhaltiga drycker (Baileys e mumma) och försökte oss på att spela TP. Dock hade inte männen i sällskapet riktig koll på när det var dags att sluta dricka (man ska inte ens börja när turkvodka är med i bilden. Been there, done that) så spelet hann inte avslutas. Jaja, whatever, vi hade vunnit vilket som så detta kanske var mest hedersamt för de andra.

Imorgon ska jag försöka styra färden till hotellet eftersom jag ska tjäna pengar där på söndag. Ska visst duka fram frukosten och eftersom jag har nada koll på det så är det helt enkelt bäst att pallra sig dit innan. Annars vet man aldrig vad gästerna kommer bjudas på. Hehe.

Var är vintern förresten? Om jag får säga mitt så anser jag att om den inte har behagat visa sig vid det här laget kan den lika gärna skita i att komma. Jag är så redo för sommaren så det e helt galet. Snö nu skulle kännas som ett misslyckande. När mina inplanerade skidsemestrar tar plats kan det dock få vara snö, men hit till Kumla behöver den inte komma. Inte alls faktiskt.

Den stora frågan för stunden är McDonalds vara eller icke vara?! (ja, men visst har jag haft den här funderingen innan, känns bekant). Det finns så mycket positivt (mina medarbetare, att arbeta hårt och klara av det) men samtidigt är det en hel del negativt att ta i beaktning (..... och ...... och......).

Idag började mitt nya liv. Tro det eller ej men Maria har lagat matlåda. Hurra för mig! Borde finnas något pris jag gjort mig förtjänt av. Ett slags nobelpris eller så. Jag nöjer mig med ett litet litet litet pris.