Räddningspatrullen

Idag har jag uträttat små mirakel i bästa piff och puff anda mest hela tiden. Eller iallafall två gånger. Det har toksnöat och toksnö för onekligen med sig en aning trafikkaos. När skolan släppte ut oss för dagen visade det sig att en klasskompis hade ett bilbatteri som inte helt var med på noterna. Jag hade inte helt stenkoll, men jag har ju ändå startat min egen bil både en och två gånger med hjälp av startkablar. Efter lite funderande och några små gnistor startade den trötta bilen. Vi måste ha varit en syn för gudarna, 11 tjejer, 2 kablar och 2 bilar. Lite samma stuk som att det krävs ett okänt antal norrmän för att skruva i en glödlampa...

Dagens andra bravad tog plats efter det hårda aerobicspasset som jag och min medbrottsling Amanda deltog i. Vi satte oss i bilen, nöjda med oss själva och skulle precis styra färden mot hemmet för en välförtjänt tv-kväll. Dock så ville snön annorlunda. En träningskamrat ( kamrat är att ta i, men hon såg ut som hon precis spenderat en timme i samma lokal som oss) stod och slirade och kom varken fram eller tillbaks. Handlingskraftig som man är, rusade vi ur bilen och erbjöd våra nyvunna muskler som putthjälp. Vi fick iväg henne, med lite hjälp från en skummis som stod själv på skolgården och studsade med en boll. Hepp för oss!

I helgen blir det fest med gamla donkengänget! Det ska bli fantastiskt trevligt och jag hoppas ha minnet i behåll så att jag inte glömmer kameran. Det har blivit dåligt med bilder på senaste tiden.

Denna blogg är skriven för andra gången då blogger.com inte var speciellt sugen på att publicera min första. Men har man inget bättre för sig en tisdagkväll så skriver man gladeligen om hela skiten igen.