Överdos

Hepp! Första dagen på praktiken avklarad! Dagen har inte innehållit speciellt många prövningar, iallafall inte Berglagsäventyrsmässiga sådana. När jag knallade in där i morse så fick jag veta att karlarna var bortresta och inte skulle komma tillbaka förrän på torsdag. På skrivbordet låg en post-it lapp med texten "Välkommen vår bästigaste LIA-aktivist. Slit plejset med hälsan, det är ditt tills på tors". Ok. Att påstå att jag slet idag är en grym överdrift. Jag pysslade om hemsidan under två timmar och sedan spatserade jag på stan. Jag hittade ett par jeans, ett par shorts och en tröja och inte ens det var en gnutta slitsamt. Det måste ha varit solskenet som gjorde allt smidigt.

Matchen i lördags då. Vad säger man? Det är inte varje dag man får se en match med 6 mål, ett rött kort, en utebliven straff, galen publik, vakter som inte kan haft mycket mer än wienerbröd innanför pannbenet etc etc. Tack för tre poäng, men trist att det skulle behöva gå till sådär. Satt hos Jennie och Robert och glodde och till och med Jennie vaknade till på slutet. "När det hände lite". Minsann.

Jag har fått en galen längtan till Oslo. Jag vill gå Karl-Johan upp och ner och fram och tillbaka och jag vill ligga på rygg i Vigelandsparken och spana på molnen och lyssna på norska dagarna i ända. Jag vill förfäras över de höga priserna på lösviktsgodis (16,90 kr/hg år 2000) och jag vill beklaga mig över att alla backar går uppför. Jag vill äta toast till lunch och doppa fötterna i havet nere vid Aker Brygge. Jag behöver en dos av mitt tidigare liv.

Det är inte det att det är något fel på mitt nuvarande liv men att leva det varje dag börjar dock ge mig en smärre överdos. Lite geografiskt ombyte så är jag back on track igen. Snart hägrar ju poolen på Mallorca så jag ser ljuset.

Imorgon ska jag, bror och far hälsa på farfar på sjukhuset. Han ramlade för en tid sedan och bröt lårbenshalsen. Inte så originellt men förbannat trist. Jag har ett elakt samvete som skriker åt mig att jag borde hälsa på varje dag för en farfar är bra mycket viktigare än mycket annat i världen. Men dagarna går och jag har svårt att ta mig för saker. Men imorgon jäklar.

Helgen på hotellet var galen men fruktansvärt rolig. Jag blev kompis med massor av gäster och vi diskuterade laguppställningar och boendesituationen i Kumla. Me like! Trots att jag inte ens hann slå ner rumpan en enda sekund i fredags så var jag nöjd när jag kom upp på rummet för att sova. Jag sålde öl som vilken annan bartender som helst. (för just ölflaskor krävs det ju jäkligt mycket rutin för att sälja...)

Jag tycker om frukost på sängen och en Johan bredvid mig när jag vaknar.