torsdag, juni 26, 2008

Sex fiskar

Att boka biobiljetter på sf.se är inte alltid en barnlek. I tisdags bokade jag två biljetter till onsdagen men när jag var klar så innehöll visst planen för tisdagskvällen ett par timmar i en biosalong. Om det var jag, datorn eller hemsidan som knasade till sig har jag inga kommentarer till. Iallafall så hade jag tur eftersom min heta biodejt Jennie inte hade några speciella planer utan gladeligen följde med. Nog för att hon hånskrattade lite åt mitt misstag, men det bjuder jag på. Filmen vi såg var föga överraskande Sex and the City och den var riktigt bra. Tjejig och mysig och skrattig och gråtig. Även fast jag och Jennie alltid har hållt på Aidan så var vi nog mer eller mindre nöjda i slutet. Jag såg en man som traskade efter frugan in i salongen, för övrigt bestod publiken av madamer till höger och vänster.

Imorgon blir det förmodligen socialt umgänge med Jennie och Jonas. Det ska ätas sushi. Jag är en fena på sushi. Eller inte. Mitt senaste möte med rå fisk ägde rum för åtta år sedan i Oslo. Jag och en kompis agerade serveringspersonal när min AuPair-familj hade middagsbjudning med en och annan statsminister (ordet ändrat efter ett sömnigt misstag....haha). De var inte sämre människor än att de lät oss smaka på maten. Ute i köket visserligen, men ändå. Vi smakade, konstaterade att rå fisk var snuskigt och tog våra löner och gick ut och svirade med Karl-Johan. Dock är inte jag den som är den så imorgon blir det med största sannorlikhet ett nytt försök.

Häromdagen spelades det fotboll i Degerfors och det var dags för min debut som mikrofonpratare. Man kan ju tycka att publiken borde ha fullt upp med att följa matchen på planen men nej nej. De behöver även veta hur det går i alla andra matcher som spelas samtidigt och där kom jag in i bilden. Min röst ekade över planen och 2000 värmlänningar spände öronen när närkingen talade. Jag fick beröm efteråt och tur var väl det för annars hade det aldrig blivit en favorit i repris.

Att man helt plötsligt hittar en gorilla i kylskåpet betyder bara att man är en fantastisk vän. I min värld åtminstonde.

Anna och Viktoria gör Borlänge osäkert i helgen. Jag vill också åka dit. Eller egentligen inte då till och med jag inser att min plattång skulle få svårt att fungera i ett tält, men oj vad mycket bra musik det ska spelas där. Musik är bra, krulligt hår not so much.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Har de en minister för varje stad i Norge? Eller har de en för staten?

Anonym sa...

Jag lovar dig att ingen bryr sig om krulligt hår på en festival, bara att dra på sej en mössa.

Anonym sa...

Ska man inte ha krulligt hår på festival? En tjej som ska till Roskilde som var med i Köping, hennes hår såg ut som svinto... ;)så det är nog nästan bättre med lite krull om man vill vara hipp ;) Kram Christine

Anonym sa...

Jag håller med Madde. Eller raka av dig hela frillan. Gör som Shitney! Hehe.

Anonym sa...

Ja, det är alltid tråkigt när det händer. Träffade Lasse Söderberg igår och han sa att han gett våra telefonnummer till någon man som ev. ville ha hjälp med något event. Ni kan ju höra av er ifall ni hör något! Kram