Mer ledighet, tack!

Jag var för ivrig för mitt eget bästa i våras och tog åt mig alla lediga tider som fanns på hotellet. Min tro var ju att hösten skulle bjuda på arbetslöshet. Sedan fick jag visst jobb och då kom det där med semester lite i kläm. Därför består min sommar av små lediga stunder lite då och då och när de väl infaller så paniksemesterar jag.

Fyra dagars ledighet har denna gång inneburit fyra dagars mys tillsammans med världens bästa vänner. I torsdags sken solen, tro det eller ej, så jag och Johan trampade iväg för att upptäcka staden. Våra cyklar var med på noterna och vi var som en liten familj. Johan klagade lite på mitt cykelvett men sen var det mysigt. Jag har inte cyklat på en miljon år, jag minns inte alla regler damn it! Vi hamnade i Stadsparken och Wadköping och vi åt glass och spanade på folk. Vi hann även med ett besök på Stora Holmen (eller?!?) där vi hittade söta djur och en ministad med minimänniskor. Nästa gång ska picnickorgen plockas med, för att cykla med hjärtat gör jag mer än gärna om.
Senare på kvällen lät jag cykeln vila och miljöförstörade mig hem till Jennie i Kumla. Vi promenerade och tittade på hennes hus/pålar. Det var ynkliga pålar så jag hoppas att huset blir stabilare. Efter ett besök på Marieberg som slutade gott för Jennies garderob, men mindre lyckligt för hennes plånbok så orkade vi inte laga mat utan svängde förbi och hämtade hem varsin pizza. Onyttigt, men Beach 2008 är iallafall long gone. Jennie och jag är grymma, sisters in crime.

På fredagen hägrade paraktiviteter tillsammans med Anna och Petter. Anna fyllde år och behövde muntras upp. Det är inte lätt att bli gammal... Middag på Wobbler, som visade sig från en bättre sida än sist när vi blev ignorerade i en timme och sedan indragna med våld. Maten var god och jag överraskade mig själv genom att välja något med den ena ingridiensen konstigare än den andra. Efter maten blev det bowling och alkohol. Jag var dålig som vanligt på bowling, men bättre på alkoholdelen. Kvällen avslutades på Pitcher´s, där en rad välbekanta ansikten travade förbi. Summa summarum är att kvällen var kanon och bör göras om snarast.

Lördagen blev lugn till att börja med eftersom Johan jobbade. Att få ligga kvar i sängen när han segar sig upp är fantastiskt. Det händer nämligen inte speciellt ofta att Johan åker på att jobba dag så jag njuter för fullt när jag väl kan. På kvällen gjorde vi nästan en favorit i repris från fredagen, men denna gång tillsammans med Daniel och Caroline. Kloten rullade inte mer min väg än kvällen innan, men maten på Pacos gled ner fint. Mucho trevligt var det, släkten är bäst!

Igår var det då dags. S t ä d n i n g med feta, jäkla bokstäver stod på schemat. Mitt mål var att kunna dansa bugg i vardagsrummet innan sovdags. Trots en seg start så måste jag erkänna att resultatet är bra för självförtroendet. Oj, vad bra det gick och hej vad man kan dansa bugg nu. Jag börjar se vardagsrummets framtid och det är första gången på länge.
Johans söndag innehöll jobb, fest och vingligt (med största sannolikhet) tramp hem. Han är världens bästa och han är bara min.