söndag, augusti 10, 2008

Vuxenpoäng


Inte en enda regndroppe föll på mitt huvud under konserten i fredags. Ingen droppe som direkt kändes iallafall. Tur var nog det för när jag tidigare på eftermiddagen krängde på mig min Clas Ohlson regnponcho för 19.90 kr för att visa broder med sambo så höll jag på att avlida i en smärre svettchock. Nästa gång jag blir sugen på att gå ner i vikt ska jag banne mig dra på mig den där vita svettklädseln och gå ut och springa. Då kommer kilona rinna av mig som aldrig tidigare. Konserten var för övrigt kanon, precis som jag hade hoppats. Det har sagts förr och det tåls att sägas igen, Lars Winnerbäck är fantastisk på att krypa in i mitt huvud och låna tankar till sina texter. Senaste LW-konserten jag var på, var i vintras. Då var jag nybliven singel och hyfsat förstörd. Då var tårarna nära från första tonen och konserten var mest en plåga även om musiken var bra. Att under konserten i fredags ibland få pussas och hålla handen var en kontrast som heter duga.

Idag är första dagen på jobbet efter 6 dagars ledighet. Jag mjukstartar med i stort sett inga incheck alls. Jag mjukstartar till och med så pass att jag har dragit med mig receptionsstolen (som man egentligen inte ska sitta på, den ska bara stå och hånskratta när man är som tröttast) bort till min bloggdator, aka maildatorn. Jag gör en mindre revolt i smyg såhär på söndagskvällen. Jag orkar helt enkelt inte stå och blogga, mina ben är fortfarande på semester och mina muskler har dragit dit pepparn växer i väntan på bättre tider.

Jag är fruktansvärt dålig på att laga mat. Det är något jag ibland skäms för och jag blir förbannad när jag inser att jag knappt vet hur länge en potatisjävel ska koka. Jag har helt enkelt inte haft intresset och hur tre barn i Oslo kunde överleva ett år med min matlagning är fortfarande ett av världens största mysterium.
Jag är en jävel på att planera. Att göra listor och få pricka av och stapla upp ger mig en känsla av lycka. Titta på staplar, göra om och göra rätt, strukturera och sådant ger mig sinnesro på ett märkligt sätt.
För att göra mig själv och Johan en tjänst har jag nu infört en ny rutin i hemmet. Varje söndag görs numera en matsedel inför kommande vecka. Vi planerar dag för dag vem som det bäst passar för att laga mat och vad man ska laga. Jag har ansvaret för vissa dagar och då får jag sjuttsingen se till att det står mat på bordet och att potatisarna är ätbara. Jag får skriva min jäkla lista och på så sätt blir maten lagad. Två flugor blir på smällen och vi har vuxit upp.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vad söta ni är i era ponchos!

Anonym sa...

Jag har också funderat på att göra en matsedellista, mest för att inte behöva småhandla så ofta (har ju inte gångavstånd på två minuter längre till Ica), men det har typ runnit ut i sanden, hade det på semestern men det var allt. Berätta sen om det funkar.

Anonym sa...

Snyggaste paret i ponchos som jag nånsin sett! Måste få låna de där nån gång!