Röd och öm

Jag har minsann läst i mina gravidböcker om hur man är extra känslig mot solen när man gräddar en bulle i ugnen. Trots detta tyckte jag att det verkade vara en strålande idé att placera mig mitt i solen utan solskydd igår. Det var jätteskönt och jättevarmt och när bror kom och mördade alla flygande skalbaggar så blev det om möjligt ännu härligare. Jag blir ju aldrig röd, jag vet knappt hur det känns att bränna mig. Förrän nu. Näsan är röd och axlarna är röda och bröstet är rött. Igår skrattade jag mest åt det och det gör jag väl egentligen fortfarande, men det är knasigt. Jag bränner mig kanske utomlands, och då endast bara på skumma ställen som ögonbrynen och hårbotten. Att få en vanlig svennebränna är helt okänt för mig, men kul med något nytt. Nåja, jag hoppas att det röda förvandlas till brunt så småningom för är det något jag riktigt njuter av på sommaren så är det att spendera kvalitetstid med mig själv och en bra bok i solen.

Veckan har bestått av bland annat umgänge med Jennie som för övrigt har fått vad hon förtjänat på sitt jobb. Mer lön och högre status. Massor med grattis och jag rider bredvid på framgångsvågen. Lite sådär vid sidan om.

Nu börjar det snart lugna sig på hotellet. Affärsresenärerna börjar troppa av på semestrar och diverse aktiviteter och turisterna börjar leta sig fram ur sina hålor. Turister har helt andra krav och man får arbeta på ett annat sätt. Det ska visas restauranger och vandringsleder och affärer och kanotpaddlingar och minigolfbanor och varför skiner inte solen och när slutar det regna och när får vi åka hem. Lite så, men även det har sin charm.