söndag, juli 19, 2009

Inte så nära döden

Jag är skitarg. Riktigt uppretad och sur faktiskt. Det hela beror återigen på pyromanfarbrorn i trappuppgången. Inatt var det nämligen dags igen. Johan väckte mig mitt i natten med orden Det är något som händer. Inte ett bra sätt att bli väckt på. Vi struttade ut på balkongen för att få se en brandbil och en rad brandmän som stod utanför. Nog för att jag har en förkärlek för män i uniform men de behöver ju inte stå utanför min trappuppgång och klia sig i huvudet. Tydligen så hade en annan granne vaknat och känt röklukten och ringt efter förstärkning. Och mycket riktigt så var det pyrrogubben som var i farten. Såklart. Vem annars? Vi spanade på brandmännen ett tag när de placerade ut en stor fläkt som tog bort lite av lukten och sedan åkte de. Det var alltså ingen direkt fara för vårat liv, men jag hatar den där jäkla farbrorn. Jag struntar fullkomligt i om han är sjuk, jäkligt trött eller alkoholist. Han får för sjutton sluta att använda spisen eller vad det nu är han gör för jag har ingen lust att sluta mina dagar som en kolbit bara för att han inte kan klara sig själv. Vi ska slå en signal till polisen och bostadsrättsföreningen imorgon och höra vad man kan göra, för jag vägrar bo med en sådan farbror längst ner. Nog för att det kryddar tillvaron att hela tiden oroa sig för eld, men jag tror att jag hoppar den spänningen. Och visst, vi ska flytta, men jag tar mitt samhällsansvar inför kommande boenden.

Igår spelade jag och Johan minigolf. Igen. Johan vann. Igen. Det var riktigt roligt förutom under en liten period på några minuter när jag fick psykbryt och var tvungen att fälla en tår. På golfbanan, hör och häpna. Jag gillar inte när Johan blir arg och det blir han lätt om jag får spik och han får en miljon slag mer. Hans ilska går dock över på någon sekund, medan gravidhormonerna flödar lite längre. Han är ju inte arg på mig utan på sig själv, men när känslorna har bosatt sig på utsidan är de svåra att dölja. När spelet var avslutat så var allt som det skulle eftersom Johan vann med en sisådär 10 slag.

3 kommentarer:

Amanda sa...

Trist med farliga grannar, det känner jag alltför väl igen sedan tidigare.

Såg att lägenheten fanns på bild i tidningen idag & även på hemnet, kul!

Caroline sa...

Den där grannen verkar ju riktigt farlig, tur att ni flyttar snart!

Ann-Helene sa...

Men fy va hemskt. Ni får skynda er o flytta. Eller finns det nåt man kan göra? Har ni talat med polisen?