Hälften kvar

Hepp! Två veckor av semestern har gått och två veckor återstår. Ingen ångest än så länge även om jag skulle vilja vara några nyanser brunare. Dock så är jag väldigt medveten om att när solen väl behagar visa sig så pallar jag den i några minuter innan jag flåsandes tar skydd i skuggan. Bebisen blir så jäkla sur om den måste skumpa runt i kokande vatten så det är bäst att inte pressa alltför hårt.

Dagarna består till stor del av fixande och trixande. Det här med att inte stressa upp sig i slutet av graviditeten är inget jag efterlever direkt. Vi har under de senaste veckorna hunnit med att köpa en bil, nästan köpa våran nya lägenhet, sälja lägenheten vi bor i nu, sälja Johan sketna etta som vi har haft uthyrd innan, packa en miljard kartonger, organiserat flyttstäd samt försökt organisera kartongbärande nissar, deltagit i föräldragrupp där vi lärt oss att mannen inte ska lyssna när kvinnan försöker göra slut under förlossningen och försökt hinna med lite socialt umgänge med våra vänner. Det är tur att man har semester för annars hade vi aldrig hunnit med allt livsviktigt. Som att äta, sova och kramas.

Johan är för övrigt strålande på att vara sambo till en gravid kossa. Han masserar mig när jag har ont och han säger att jag är vacker när jag tycker att jag är tjock. Han låter mig aldrig bära tunga grejer och han väntar på mig när det tar en evighet att gå i trappor. Det är roligt och enkelt att vara gravid tillsammans med honom. Han har för övrigt tagit det stora steget närmare ett bebisnamn genom att börja fundera på förslag. Än är vi inte överens, men vi har ju några veckor på oss.

Graviditeten går fort nu. Det känns som att dagarna tickar iväg snabbare än tidigare samtidigt som det blir lite tyngre för var dag som går. Jag ska överhuvudtaget inte klaga för det här med att vara gravid har än så länge inte varit speciellt jobbigt. Nu börjar det dock kännas i ryggen en hel del vilket gör att sittande ställning inte fungerar så länge. Det kan bli en spännande månad på hotellet om detta tillstånd håller i sig. Har en känsla utav att en liggande receptionist inte passar sig riktigt. Jag vaknar varje natt var tredje timme för då är det dags att strutta till toaletten. Inte för att jag måste kissa utan för att bebis helt enkelt lär mig att det är såhär det kommer bli om en stund. Hon/han/den/det tycker säkert att det är fantastiskt kul att trycka och sparka på urinblåsan så att jag vaknar. Jättekul. Mohaha. Det där med svullna fötter är något jag också har börjar pyssla med på senaste tiden för oh my vad de gör ont på mina nattliga promenader. Annars är det skitlätt att vara på smällen.