Man kan ju tycka att det borde finnas hyfsat många stunder under en dag när man faktiskt kan få tid och ro att plita ner en blogg. Men nej. Sitter i skrivande stund med en trött Ella på ena armen. Den andra kör pekfingervalsen för glatta livet och ändå ta det en hel evighet att skriva en mening. Innan bebis trillade ut så läste jag i någon avancerad bok att bebisar sover ungefär 18 timmar varje dygn. Nej. Det. Gör. De. Inte. Iallafall inte det exemplaret som kom trillandes från mig. Idag har hon varit vaken sedan ottan med några få undantag. Ibland gör jag en manöver och lägger ner henne och då skriks det som aldrig förr. Nej, min famn fungerar bäst idag. Det är faktiskt det enda som fungerar idag. Johan började jobba igår så nu är verkligen vardagen här. Innan bebis tyckte jag att det var för jäkla smart att han jobbade natt. För oj, vad han kan vara uppe med bebis när han är ledig då. Visserligen sant, men det blir sjutton gånger jobbigare när han väl är på jobbet. Det innebär att han jobbar från tidig kväll till morgonen. Vilket i sin tur innebär att jag har ensamt ansvar för matning, blöjbytning, nattning, tröstning och allt som hör barn till under hela kvällen, hela natten och hela dagen när Johan måste sova för att orka med följande natt på jobbet. Halleluja, livet är härligt. Fast när vardagsbestyren är bortskalade en aning så är det glasklart att Ella gör allt värt mödan. Det räcker med en blick och ett leende så är jag såld. Sedan att leendet mestadels beror på gaser i magen är något jag som stolt mor väljer att strunta i.
Häromdagen tog vi steget. Steget till Marieberg. Utan Ella. För mycket potentiella svin på samma ställe ansåg vi och ordnade barnvakt. Jag har saknat att göra saker tillsammans med Johan så det var en trevlig tripp. Kvalitetstid är viktigt, om det så bara är några timmar hand i hand i ett ombyggt shoppingcenter.
Ella sover strålande bra till Lars Winnerbäck och Gavin DeGraw och jag fäller ännu en stolt tår. Hon är alltså inte bara söt och världens charmigaste. Hon har även musiksmak som en stjärna.
4 kommentarer:
Oh så fick inte jag vara barnvakt :p
Vem skulle inte sova gått med gavin degraw sjungande för en.. Iof, så skulle jag hellre vilja att han gjorde andra saker,när jag ändå hade honom..men jag förstår Ella, hon ligger där och drömmer om att ha Gavin som pappa :)
(jag drömmer dock hellre om honom som älskare än pappa) men jag tror hon ändå ä ganska nöjd med sin riktiga pappi :) Trots att han inte är Gavin.. För just det, Han ska ju bli pappa till mina barn..så va det juh :) Kram söta du!!
Vad glad jag blir när jag läser om folk som faktiskt lämnar bort sina barn för korta stunder, jag tror inte det är bra att sitta ihop med höften med sin mor.
Se hennes skrik och vakenhet som ett tecken på kärlek. Hon vill vara nära dig ;)
Skicka en kommentar