Situation uppstyrd

Nu är situationen under kontroll igen och jag har skrivit upp hostmedicin på listan över saker jag aldrig mer ska testa. Det enda positiva skulle väl kunna vara viktnedgången på ett par kilo men det känns som att de borttappade kilona står runt hörnet och väntar - redo att klamra sig fast igen så fort jag börjar äta som en normal människa. Nåja, vad är väl en bal på slottet.

Snart beger vi oss mot backarna i Sälen. Det är dags för det årliga besöket och jag ser fram emot att få busa i snön med Ella i år. Vi ska minsann åka pulka och släde och allt sådant som hon vill och när hon tröttnar på sin ömma moder så ska jag försöka mig på att åka lite utför också. Det blir med största sannolikhet en favorit i repris från alla de tidigare åren vi har varit där. Jag åker nerför backen i min, relativt snabba, takt medan Johan åker bakom och skriker något om att jag måste släppa på. Släppa till? Jag planerar att göra som tidigare - ignorera honom tills han tröttnar eller eventuellt bli ledsen för att han skriker och hoppas på att tårarna väcker sympatier. Hur det är går så ska det bli hur kul som helst.

Idag när jag hämtade Ella på förskolan så var alla barnen ute och lekte i solen. Den synen kan ha varit den sötaste denna vecka. Topp tio absolut. Massor med rara små barn som tultade runt och lekte med sina små leksaker. Jag gillar barnen och jag gillar fröknarna och jag älskar bamsekramen som man alltid får när Ella upptäcker att man kommer.