Idag när jag hämtade Ella på dagis så berättade en av fröknarna att de minsann hade gjort årets första snögubbe. Vad mysigt konstaterade jag och blev glad för Ella tjatade hela gårdagseftermiddagen om att hon ville ut och leka i snön. Den ömma modern delar inte riktigt dotterns fascination för detta vita ting som faller från himlen, men visst ska vi gå ut. Sen. När det slutar vara så förbenat blött och trist. Jag ska försöka ignorera mitt vinterhat för hennes skull för självklart förtjänar flickebarnet att få leka i snön. Iallafall så hade Ella och två kompisar gått in till köket på dagis för att hämta en morot att ha som snögubbens näsa. Så långt var allting okej. Sedan avvek de tre barnen från snögubbebyggandet och smög in i ett tält på gården. Och åt upp moroten. Bara sådär. De delade broderligt i tre delar och sedan mumsade de i sig näsan. Såklart, vad annars göra med en morot liksom.
I måndags styrde vi kosan mot Öppna förskolan i Kumla tillsammans med Jennie och barnen. Det var en hit och barnen lekte och lekte och bråkade lite. Som vanligt med andra ord. Sedan blev framför allt mammorna i sällskapet sjukt hungriga och då lät IKEA som en god idé. Det lät som en god idé hela vägen dit och sedan blev den goda idèen bara mer och mer oklar. Ella och Melvin sprang och sprang och sprang och försvann bakom diverse möbler och farbröder och två gånger trodde jag på riktigt att jag skulle komma hem minus ett barn. Ella brukar springa runt sådär när vi är i affärer men hon brukar ändå ha sådan koll att hon inte försvinner allt för långt bort. I måndags var den kollen puts väck borta, de sprang tills någon mamma fick fatt i dem. Galna barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar