Hårdträning

Vad det är skönt när man hittar sitt kall i livet. När man kommer underfund med den där lilla grejen som man är extra bra på. Igår kom insikten och jag är numera en jävel på trummor. Kvällen spenderades hos brorsan där vi spelade Rock Band, Raymen raymen raymen (nej jag vet också att det inte heter så, men det låter bra mycket roligare) och drack öl och drinkar. Det som började som en lugn kväll utvecklades snabbt till ett svettigt pass med alkohol i vattenflaskan och det är inte utan att jag har en smula ont i musklerna idag. Jag var skitkass på gitarr så jag huserade bakom trummorna halva kvällen. Jag måste nog kolla upp om Musikskolan har någon åldersgräns eller om de kör utsläpp/insläpp för den här talangen vill inte världen gå miste om.

På förmiddagen åkte jag och brorsan till Alléskolan för att uppleva lite nostalgi. Öppet Hus är roligt och vi hittade massor med saker som inte var som förr. Ombyggt hit och renoverat dit. Jag fick en liten glimt av den där känslan man hade när man gick i korridorerna för 8 år sedan. 8 år. Herrejävlar, nu börjar man bli gammal.

Idag stundar det fotboll. Säsongens sista hemmamatch och det ser onekligen lite, lite nattsvart ut för laget i mitt hjärta. Jag ska dock prata med min allra bästa röst i mikrofonen så att karlarna på planen känner mitt stöd och kanske, kanske kommer de att vinna idag.