Skitlägenhet

Nu börjar sommarlunken att på riktigt infinna sig på hotellet. Affärsresenärerna är utbytta mot mer eller mindre glada turister och svenskan får trängas med tyskan. Det har onekligen sin charm, men jag längtar till semestern som en tok. 6 veckor är det kvar tills jag får slappna av i solen och glömma allt som har med incheck och kassasystem att göra.

Jag är inget vidare på det där med lägenhetstittande. Jag blir så otroligt besviken när det inte går som jag vill och nu var det längesedan det gick överhuvudtaget. Vi hoppade av budgivningen till min drömlägenhet idag på grund av att någon nisse med för mycket pengar var tvungen att bjuda över hela tiden. Vi var sugna på ett annat ställe, men det gick åt pipsvängen. Det är inte det att vi inte kan bo kvar för det går alldeles utmärkt, men jag vill flytta. Jag vill slå mig till ro i en trea där jag vet att bebis kan kravla in till sitt eget rum när bebis tröttnar på vårat tjat.

Idag kom sommaren och det är trevligt. Mer sol och mer värme och framför allt mer ledighet så är jag nöjd. Veckan ska spenderas på jobbet, i Kumla, i Karlstad och på lämplig gräsmatta. Det ska lapas sol och jag struntar i att graviditeten gör mig flammig. Hellre brunflammig än skitblek.