Sömn är överskattat...

Innan jag börjar beklaga mig så vill jag bara klargöra att jag är fullkomligt medveten om att jag har en väldigt snäll bebis. En liten bebis som nästan ändå från begynnelsen har sovit fint på nätterna och bara tittat upp någon gång per natt för att äta lite. En liten Ella som har varit lätt att natta och lätt att få att somna om. Jag vet allt detta, men natten till idag var det en smula synd om mig. Inte mycket, men lite och ändå värt att nämnas. Ella somnade under kvällen och hur gärna jag än hade velat hålla henne vaken en liten stund till så var det omöjligt. Väck inte den björn som sover och bråka inte med den bebis som gått in i nattvilan. Mitt i natten när jag sedan sov som allra bäst så började hon att vrida och vända på sig. Nappen spottades ut hundrasextonartonmiljarders gånger och jag sprang som en tok mellan min säng och hennes säng. Sprang är en överdrift på alla sätt och vis, men hoppsasteget jag tog för att nå henne och nappen får räknas som spring. Denna aktivitet höll vi på med en stund och sedan kom Johan hem från jobbet. Han var snäll och kramade mig och peppade mig och fällde veckans roligaste kommentar när han nästan var inne i dimman.
- Hör av dig om Ella. En trött Johan försöker vara rar och visa sitt stöd.
- Va? Förvirrad Maria.
-Ja, hör av dig! Johan börjar låta irriterad.
- Ska jag höra av mig? Jag förstår vad han menar, men tycker att han är hysteriskt rolig.
- Ja, om det är något med Ella! Johan - skitirriterad på miffomaria.
- Ja, okej...jag hör av mig. Jag skrattar högt inombords.

Johan somnade, jag bytte taktik. Eftersom det här med att stoppa in nappen verkade värdelöst så gick jag in i fas 2 - skita i allt. Operation Ignorera Bebis. Jag bestämde mig för att strunta i att hon låg och sparkade och tänkte att hon nog somnar om. N.E.J. Hon blev klarvaken. Som om det vore morgon. Som om det vore dags att stiga upp. Hej hopp, det var bara att utfordra flickebarnet. Vid det här laget var även jag klarvaken och när Ella hade ätit och somnat om så låg jag i sängen och funderade på hur sjuttsingen jag skulle kunna somna. Lagom till när jag nästan hade somnat började Hampus att leka, Johan att snarka och Stella att krafsa under sängen. Summa summarum av natten är att jag sov högst sporadiskt från klockan 2 och till gryningen. Högst sporadiskt. Nästan ingenting.

Men jag ska inte klaga, jag är oförskämt pigg och härlig idag.

Alla hjärtans dag firade vi med att träna dykning samt att mumsa mat på restaurang. Johan är världens bästa och jag är så glad att han är han och att jag är jag och framför allt att vi är vi.