En dag som alla andra

Idag började jag fundera över hur många dagar som egentligen bara passerar utan större reflektioner och defenetivt utan underverk och det var inte direkt en upplyftande tanke. Dagen idag går till exempel inte till världshistorien som avancerad. Mobilen började vibrera kockan 09.20 och då var det dags att masa sig upp ur den varma sängen. Mitt mobilalarm är skitbra men väldigt segstartat vilket innebär att jag i stort sett aldrig får lyssna på den vackra melodi som egentligen ska spelas utan istället får nöja mig med hårt durr mot sängbordet. Jag klädde mig snabbt för vid mina sida om sängen drar det kallt jäklar och sedan smög jag ut i köket. Hälsade på Hampus som låg utsträckt på köksbordet (äckliga katt, det där med bordsskick missade vi när vi uppfostrade honom) och vinkade åt Stella som spanade från vardagsrummet. Hällde upp min lilla skål yoghurt och fyllde den med frysta hallon. Standardfrukost denna vinter. Tittade ut. Tittade ut igen. Tappade hakan. Ok, alla vinterentusiaster... nu måste ni snart vara nöjda. Ni har fått er en riktig vinter med snö banne mig!!! Släpade mig till datorn för att vakna till lite. Försökte förtvivlat behålla min yoghurtskål för mig själv allt medan besten Hampus jamade och klättrade runt mig. Han har inte tyckt om yoghurt en endaste liten dag av hans liv so far, men han lever på hoppet den rackarn... Förmiddagen fortsatte sedan med tv-tittande, disk samt lek med katterna. Mest av allt längtade jag dock efter att Johan skulle slå upp ögonen. Det måste vara ett bra tecken. Dagens höjdpunkt är när hans klocka börjar ringa så att jag kan studsa in till svorummet, upp i sängen och kramas massor.

Färden till jobbet bjöd på en gratis behållalugnetövning. Jag svängde av från Hertig Karls och upptäckte att polisen körde bakom. Nu jäklar tänkte jag. Nu ska jag köra mitt allra bästa hela vägen. HAHAHA! Jag glömde den lilla detaljen som har med fukt och min bil att göra. Efter ett rödljus fick Colten för sig att nu var det dags att jävlas så den hoppade och studsade hela vägen fram till nästa rödljus. Poliserna måste trott att jag hade fått körkortet med posten. Man kan lätt tro det när man blandar min bil med för mycket regn/snö.

Jobbet innehåller inga överraskningar än så länge. Jag har diskuterat sportåret 2008 med en stammis och inventerat halva receptionen. Allt är som vanligt, denna dag i januari.

Är för övrigt inte januari världens längsta månad!?! Den borde rimligtvis tagit slut för längesedan, men den kämpar sig kvar och gnager sig fast i almanackan. Skämmes månad! Skämmes och försvinn!