Dagarna går

Att leva med en liten bebis är spännande. Att leva med lilla Ella är inget undantag. Varje dag är ett nytt äventyr. Det är sömnlösa nätter som avlöser varandra och det är bajsblöjor och det är kissblöjor och det är mat och det är ännu lite flera kissblöjor. Just det med att kissa är hon grym på. Hon styr verkligen våra liv och även fast det känns konstigt så känns det mest fantastiskt. En blick på henne och man smälter som smör i solsken. Inget hon gör kan göra mig arg. Inte för någon längre stund i alla fall. Att hon tycker att det är vansinnigt kul att hålla oss vakna när vi helst vill sova kan man ju inte sura för. Hon har säkert vettiga skäl. Skäl som hon desperat försöker få oss att förstå men vi står bara där som två fån. Två fån i natten som knappt hann med att det faktiskt flyttade in en liten människa i vårat hushåll.

Ellas första dagar utanför magen var hungriga. En stor bebis kräver mycket mat och innan vi insåg det så var det många tårar. Några från henne och många från mig. Att känslorna sitter på utsidan när man får barn är ingen överdrift. Tårarna kommer så fort något går lite fel eller något går lite rätt. Det där med att amma pysslar vi bara med när vi inte har något bättre för oss och Ella tycker att mjölkersättningen smakar mums. Jag tycker att det är enbart skönt att slippa stressen med amningen och är mäkta nöjd med att dottern gillar flaskan. Närheten får hon ändå och näringen är det inga problem med. Jag har hellre ett mätt och nöjt barn än ett barn som skriker för att jag tvingar på henne något hon inte vill ha.

Att ha barn är en hel vetenskap och jag är glad att vi lever i en tid när internet bidrar med mycket information. Jag antar att man körde på känsla förr i tiden, men det har aldrig varit något för mig. Ella var förkyld häromdagen och hennes oroliga moder spenderade hela natten i soffan med henne i famnen eftersom hon hade svårt att andas när hon låg ner. Det är galet var man gör för någon annan. Om hon bad mig att studsa till solen så skulle jag göra det. Om jag kunde. Att den lilla sömn man nuförtiden nöjer sig med faktiskt kan räcka är tokigt. Den hade aldrig räckt innan Ella ploppade ut. Nu orkar man mer än man tror.

Igår fick jag sprutan som skyddar mig mot alla svin. Idag fick jag feber och huvudvärk. Dock så känns det bra för jag vill inte dra hem något elakt virus som kan smitta Ella och lite feber dör jag inte av.

Dagarna går fort och nästa vecka börjar Johan att jobba igen. Jag gråter redan inombords när jag tänker på hur mycket han kommer vara borta. Mitt starka behov av karln finns kvar och jag vill helst ligga i hans famn dygnet runt. Inget ställe i världen ger mig sådan trygghet.