Julfest

Jag har verkligen haft händerna fulla de senaste dagarna! Natten mellan måndag och tisdag så vaknade jag av att Ella hostade så otäckt inne i hennes rum så jag struttade dit. Stackarn hostade och hade svårt att andas och när det gäller andning så är jag ingen klippa. Om inte den fungerar klockrent så blir jag rädd. Hon lugnade sig snabbt när hon fick ligga mellan mig och Johan men för säkerhets skull ringde jag sjukvårdsrådgivningen eftersom jag var rädd att det kanske kunde vara krupp. För att göra en lång historia lite kortare så blev det en del telefonsamtal de följande dagarna men hostan försvann utan att vi behövde göra något och det var nog inte kruppigt som vi först trodde. Nu mår hon bättre om man bortser från den rinnande näsan och det väljer jag att göra.

Igår var det aktiviteter av olika slag inbokade hela dagen. Först så blev det jobb på hotellet vilket var lika trevligt som alltid. Jobbet innehöll ett möte om framtiden och det klarnar allt mer nu. Som det ser ut så kommer jag i princip endast arbeta dag vilket har gjort att världens största sten har fallit och jag kan passa på att oroa mig för förskolan istället. Alltid är det något. Efter jobbet sprang jag mitt snabbaste på de snötäckta gatorna bort till fina Cia som styrde upp det missfärgade rufset på huvudet. Jag har saknat henne och det var kul att få uppdatering om det ena och det andra. Med ordning i håret var det sedan dags för julfest med hotellet. Vi styrde kosan mot glöggmys och sedan vidare mot Lerbäck. Av alla ställen. Där bjöds det på en mordgåta som hade varit lättare om man varit uppmärksam och smart och trerättersmiddag som smakade fint. Jag som hade en bil som ville åka hem till Ladugårdsängen efter kalaset valde alkoholfria alternativ hela kvällen och det var tur eftersom det var uppstigning i ottan idag. Efterfesten hölls på sviten och jag är så glad över mina fina arbetskamrater. Världens bästa är ni.

Kameran skrek på mig att den ville följa med på alla äventyr, men jag sa bestämt nej. Den hoppade och bönade och bad men jag skakade elakt på huvudet och stegade ut. Ungefär så gick det inte till och jag är fortfarande arg för att den stannade hemma.

Nu är det helg och snart är det jul. Jag som var ute i så god tid har helt plötsligt halkat efter. För några veckor sedan klappade jag mig på huvudet och berömde mig själv för det goda arbetet med julklapparna och julmyset. Nu, en vecka innan det smäller, så börjar paniken smyga sig på. Jag behöver handla!

Jag saknar alla vänner! Nu får det vara slut med baciller och virus och snoriga barn. Jag behöver umgås!