måndag, juni 20, 2011

Energi att orka

Jisses och himmel vad det skrivs dåligt. Och vad tråkigt det är att alla inlägg nuförtiden börjar med någon lam ursäkt om varför det inte bloggas så vidare värst. Sanningen är att den enda ursäkten är att priolistan för närvarande är fylld med saker som har gjort att bloggen har halkat ner några snäpp. Dock så saknar jag den och jag jobbar lite på att puffa upp den på listan, men huruvida det kommer att gå eller inte får den som lever se.

Snart är det midsommar och då ska det såklart firas. Jäsiken vad vi ska fira! Min fina familj och Jennies fina familj. Hur vårat firande ska se ut är fortfarande suddigt och oklart men som alltid när umgänge med Engström/Björklunds står på schemat så blir det klockrent. Jag, Johan och Ella ska även få sova kvar om vi sköter oss så om ett eller två glas vin till maten slinker ner i kistan så är det helt okej. Helt okej och kanske till och med lite gott.

Häromdagen besökte vi Lova, Niklas, Alva och Vilton och hade det så mysigt så att det nästan var löjligt. Alva och Ella lekte i trädgården och efter att ha blött ner alla sina egna kläder och även det kommande ombytet så fick Ella springa runt naken. Två av världens sötaste nakenfisar! Vi grillade och pratade och samlade på oss härlig energi som har gjort att jag överlevt helgen.

En helg som annars inte går till historien som speciellt lyckad. Man kan inte alltid lyckas med allt här i livet och kanske, bara kanske, så kommer det en historia om något lite lätt tungt längre fram i tiden.

Det känns bra med en kort vecka på jobbet. En del av mig är bra jäkla sugen på semester. Jag vill också kunna ta sovmorgon och få ligga ute en hel dag och sola och få göra vad jag vill, när jag vill det. Den andra delen är smart och vet att sedan Ella kom in i familjen så hamnar allt sådant lite vid sidan om. Det är helt okej, sova och vara brun är något jag kan underhålla mig själv med när jag blir gammal och grå. Och brun.

1 kommentar:

Moa-Johanna sa...

Kanske du skulle piffa till bloggen lite också. Det kanske blir roligare att skriva då.. Det brukar jag göra när det känns trist!