Sa jag att vi skulle bli Kumlabor 7/6? Antydde jag också i samma ivriga andetag att det förmodligen skulle bli fler förseningar eftersom jag yppat datumet offentligt? Ajemän, det sa jag minsann. Och precis som jag förutspådde så ska vi såklart inte flytta in 7/6? Nej nej, vi väntar ytterligare några dagar för vi trivs så förbannat bra här på campingen. Det är så roligt att inte ha något eget utrymme och det är så fantastiskt att stackars Ella och stackars Lukas får trängas om lekytan. Vissa dagar är bättre än andra, men jag kan ju säga så att det här med att bo på 35 kvm när det regnar ute är sådär. Då ägnar vi mest tiden åt att gå varandra på nerverna. Kul lek. Nya datumet för slutbesiktning är nu 12/6. Dock så beräknas huset vara klart 6/7 men vad gör det när alla besiktningsmän vägrar jobba klämdag? Och inte hjälper det att en man kommer och glor på huset på tisdagen för då kan minsann inte Kumla kommun ha något slutsamråd så vi får vackert vänta ändå. Och med min vanliga tur och en portion Närkeattityd så kommer säkerligen besiktningsmannen att hitta något fel som gör att vi får riva skiten. Jag funderar på att tälta utanför huset från nästa fredag. För att hålla det färdiga huset sällskap och för att jag numera är en fena på allt som har med camping att göra.
Att jag ens klarar av skolan är ett under. Att jag sedan gör det med resultat som är riktigt bra är ett galet under. Jag har tusen miljarders andra saker som snurrar i hjärnan, men det är visst så att jag fungerar rätt bra när jag har mycket på gång. För lite projekt gör att jag fastnar i soffan. För mycket projekt är min melodi.
Johanna och Jonny åkte iväg till England idag så nu är vi marsvinsvakt. Det är riktigt roligt och jag kastades tillbaka i tiden när jag idag stod och ordnade med deras mat och de skrek åt mig att arbeta snabbare. Jag var en stolt marsvinsägare förr och de är onekligen söta de små rackarna. Ett marsvin kanske kan släppas in i detta hushåll om något av barnen vill bli mamma/pappa åt ett djur när de blir äldre. Marsvin är lagom mycket jobbiga. Om Ella eller Lukas får för sig att släpa hem en hund så är det jag som låser dörren fort som attan.
I söndags firade vi Mors dag genom att besöka badet här vägg i vägg. Barnen lekte och skvätte vatten som aldrig förr och den där Lukas kommer vi få hålla ett vakande öga på. Han har inga begrepp om vad en ettårig kille förväntas klara av och inte, han bara kör på. Fick han bestämma skulle ha åka rutschkanor och vildforsar till badet stängde. Till och med mamman åkte alla kanor som fanns och även fast pappan tyckte att farten var för dålig så gör det inget. Jag åkte och eftersom jag och vatten inte är någon jättefin kombo så var det en bedrift i sig.
Igår spenderade vi eftermiddagens tillsammans med Jennie och barnen och de lekte så fint. Ella och Melvin har på riktigt funnit varandra och de hade så roligt när de lekte, busade, viskade och skojade. Älskade ungar. Lukas och Oliver gör små tappra försök att leka bredvid varandra då och då och det går rätt okej. Lukas blev så till sig i trasorna att han ville bjuda på en puss, men Oliver rynkade på näsan åt inviten. Det kan inte lyckas alla gånger.
Och tack igen fina vänner! Vi erbjuds sovplatser och umgänge och det värmer långt in i den frusna campingsjälen ska ni veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar