Gunga gunga

Himmel vad solen skiner om dagarna nuförtiden. Jag klagar inte alls trots att svetten rinner och trots att Ella himlar med ögonen när jag klär henne för varmt. Jag och Jennie drog med våra små hjärtan upp på stan idag för diverse ärenden och det gick fint och var mycket trevligt. Ella tyckte det var kul att sitta och spana på alla människor så det pysslade hon mest med. Det och att skrika sitt högsta på Drottninggatan var det roligaste hon kunde tänka sig. Hon är väldigt harmonisk nu och jag njuter extra mycket av min lilla tjej. Idag har hon lärt sig att om man ställer sig på knä och händer så klappar mamma förtjust händerna och hojtar något om krypning och nära nu. Moder jord väntar med spänning.

Igår var det dags för Ella att testa gungning och det var en klockren upplevelse. Hon älskar att gunga. Älskar, älskar, älskar. Hon skrattar högt och flyger som en galning och ler med hela ansiktet.

Jag har en fråga. Främst till andra föräldrar, men vem som helst får svara. Jag är inte den som sorterar folk i fack. Vad ska barnet ha på huvudet? Räcker en solhatt? Eller ska det vara en mössa? Häromdagen blåste det ju en del även fast det okej värme. Hur känsligt är det med öronen? Fyra viktiga funderingar som jag ägnar mina dagar åt att försöka lista ut ett svar på. På stan idag såg vi alla varianter så jag blev inte mycket klokare. Det var barn som i princip låg nakna i deras vagnar och det var barn som hade solhatt och så var det en lätt överklädd Ella. Till mitt försvar vill jag dock tillägga att hon faktiskt satt upp i vagnen och det blåste en del och att jag på något konstigt vis har blivit livrädd för öroninflammation. Det låter jobbigt. Det borde vara jobbigt.