Gunghästpremiär

Ella har fått för sig att hitta på nya sovrutiner. Bara sådär. Utan att överhuvudtaget förvarna mig om läget. Den rutinen som hon har haft de senaste månaderna har inneburit att hon har mumsat gröt vid 18, vi har haft kvällsmys en sväng och sedan har hon somnat runt 19. Den rutinen gillar jag skarpt för den innebär att jag får massor med kväll som jag kan spendera tillsammans med mig själv och ibland med Johan när han inte är ute och vaktar byggnader. Hennes nya grej är att fortfarande äta gröt vid 18, fortfarande kvällsmysa en stund men sedan inte somna förrän cirka gurka 20.30. Det är sent, åtminstone när man är bortskämd med en sovande bebis klockan 19. Det jag undrar mest över är att hennes ögon går fortfarande i kors runt 18.30, men sedan kommer hon in i någon form av andra andning och hittar helt plötsligt en miljard roliga saker som hon bara måste testa just då. Det ska snurras runt i sängen, sätta sig upp, halvt ställa sig upp, leta nappar under kudden, dra i täcket och massor med andra livsnödvändiga aktiviteter. Det är tur att hon är så förbenat söt för det är i princip omöjligt att bli arg när hon plirar med sina stora ögon och skrattar sitt underbara skratt.

Idag har vi hälsat på Jennie och Melvin och Ella och Melvin har nästan lekt. Det tar sig och om inte alldeles för lång tid så kommer de att dela filt och leksaker och ha nytta av varandra som bara bebisar kan ha nytta av varandra.

I söndags stod det kalas på schemat eftersom Caroline hade fyllt år. Vi packade in oss i bilen och styrde färden mot Kumla. Väl där plockade mamma och pappa fram min gamla gunghäst. Den kan vara från Stenåldern, det är högst troligt. Fin är den och jag var konstnärlig när jag var liten och prydde den med diverse klistermärken. Ella gungade, klappade händerna och pruttade med munnen samtidigt så det måste ses som ett godkänt betyg för den antika hästen.

Vi springer ju på en del husvisningar nuförtiden. Både för att det är kul och för att vi någonstans långt inne i själen hoppas hitta våra drömmars hus. Huset vi besökte igår hamnar dock inte på önskelistan. Det hade potential på internet, men väl framme så visade det sig att det var alldeles för mycket att göra och alldeles för trångt så vi vände på klacken och fortsätter klicka på hemnet.