Sjukling

För några dagar sedan kom Bacillen till vårat hem. Hans namn kan även ha varit Virus, det var en smula oklart. Han tog Johan med storm och eftersom Johan är en man så tog det honom ganska hårt. Han har visserligen orkat iväg till jobbet men det har stånkats och stönats och framför allt hostats och snorats. Till förbannelse. Jag och Ella har tittat på varandra och småskrattat och konstaterat att det egentligen inte är speciellt synd om en förkyld man. Prova att klämma ut en bebis storlek större så kan vi snacka sen. Igår var det dock dags för Ella att prova på det här med förkylning. Hon var ganska ofta förkyld när hon var precis ny i världen men som barn har hon sluppit undan. Vi spenderade gårdagen i Kristinehamn och hela kvällsrutinen blev knas eftersom hon sov en sväng i bilen på väg därifrån och sedan tyckte att det var skitkul att vara vaken. Jag förstår det skitkuliga för igår lärde hon sig att ta sig från liggande i sängen till stående med hjälp av spjälorna. Denna nya kunskap skulle testas om och om och om och om igen och det var lika underbart gulligt varje gång. När hon väl somnade så slockande jag och höll tummarna för en lugn natt. Vilket det blev, i några timmar, innan Bacillen/Viruset kom in i sovrummet. Stackars Ella snorade och hostade och vi fixade näsdroppar och alvedon eftersom hon hade lite feber. Alvedonet kom dock snabbt upp igen tillsammans med maten och det var en spännande överraskning i natten. Hela äventyret slutade med att jag och Ella har sovit en sväng framför tvn i soffan och nu mår Ella ganska prima igen. Hon är tuff min lilla tjej.

En annan ny kunskap är att hon i princip säger katt när Hampus eller Stella travar förbi. Kanske inte riktigt katt men med en portion fantasi så låter det som något liknande och jag är så stolt.