Snor 2.0

Att barn har en ful ovana att komma dragandes med baciller och virus var ingen nyhet för mig, men det ändrar inte det faktum att det är otroligt trist och tråkigt när de blir sjuka. Ella vaknade inatt och var genomtäppt i näsan och som vanligt när hon är snorig så blir hon väldigt ledsen. Det har hon ärvt efter hennes mor. Inte så att jag gråter hysteriskt när jag blir förkyld, men jag kan komma på en miljon saker som är roligare än att inte kunna andas med näsan. Jag kan ibland inbilla mig att jag ska kvävas när jag är förkyld och även fast det inte kommer hända så är tanken en smula hemsk och en smula återkommande. Ella spenderade resterande tid av natten i min säng, liggande halvt på mig. Där sov hon fint och jag sov lite sämre, men var glad att hon mådde bättre. Jag håller tummarna att denna natt blir lindrigare och att snuvan försvinner fortare än kvickt.

Imorgon blir det bowling och utgång med bästa jobbet. Jag ser fram emot det hur mycket som helst och även fast glädjen dämpades en aning tillsammans med Ellas snor så är jag fortfarande laddad till tänderna. Ella kommer ha en fin kväll tillsammans med sin far och jag ska testa på att bara vara Maria för en kväll. Jag behöver inte fundera över allt sådant som har med välling, sömn, rena pjamaser eller godnattrutiner att göra. Jag kan bara vara jag och när jag bara varit jag en stund så ska jag trampa mig hem och göra det jag gör allra helst. Bara vara mamma.