Dåliga jag!

Det bloggas för jäkla dåligt nuförtiden. Aldrig någonsin faller lusten in och att skriva utan lust är inget jag är speciellt bra på. Är det ens någon som läser fortfarande?

Dagarna går och tiden försvinner. När jag började planera Ellas kalas och namngivnigsceremoni så var det en hel evighet kvar tills dessa skulle infalla men helt plötsligt så är det oktober och helt plötsligt ska jag agera värdinna nästa vecka. Jag som hade så mycket tid på mig att planera allt in i minsta detalj. Jag som skulle googla mig blå efter små roliga saker att hitta på och jag som skulle baka en kaka varje kväll och sedan bjuda på den största kakbuféen gästerna någonsin hade skådat. Sedan kom livet emellan och helt plötsligt sitter jag nu här och gnuggar mig frenetiskt i huvudet och hoppas att de små finurliga idéerna ska hoppa fram och knacka mig på axeln.

Om någon mot förmodan undrar över bildernas relevans så illustrerar de Ella kunskap om öron och fötter. Hon är också duktig på att peka ut näsan. Så länge den sitter i någon annans ansikte. Att hon själv är stolt ägare av en snok är inget hon talar högt om.