lördag, oktober 02, 2010

Grattis till mig

Gårdagen spenderades tillsammans med Jennie och Melvin och barnen gjorde tappra små försök att faktiskt leka med varandra. Melvin ville visserligen helst bita Ella i benet och Ella ville om möjligt helst trycka undan Melvin när han försökte dreggla på hennes leksaker men förutom det så såg de glada ut. Det dröjer inte länge förrän de utbyter tankar och idéer och leksaker hej vilt och ingen är nöjdare än jag. Kompisar är viktigt och det ska börjas i tid.
På kvällen passade jag och Johan på att fira min födelsedag en smula genom ett restaurangbesök och ett par timmar i biosalongen. Det var mysigt att komma iväg bara han och jag och även fast filmen fick mig att längta efter Ella så kunde jag ändå njuta fullt ut. Tack för alla fina gratulationer och fina presenter!

Jag går inte på bio ofta men när jag väl gör ett gästspel så förväntar jag mig att folk ska kunna uppföra sig. Igår var det ett antal ungdomar i biosalongen som hade lämnat hyfsen hemma och roade sig med att skratta högt och prata med varandra under filmen. Till råga på allt hade de mage att vara uppkäftiga när en annan gäst sa till dem. Sådant gör mig så galet förbannad. Om de nu känner att de måste prata så får de väl se en film hemma i någons vardagsrum istället. Varför går ett gäng omogna killar på ett danskt drama? Och varför måste det skrattas högt så fort filmen blir djup på ett danskt vis?

Ella har lagt till med en liten ovana som är fruktansvärt mysig men som börjar kännas som en svår vana att bryta. Hon somnar relativt enkelt varje kväll strax efter 19 och jag klappar mig ofta på axeln för att ha lyckats så bra med kvällsrutinerna. För närvarande kanske ska tilläggas för det här med kvällarna var förr ett problem. Kvällen förlöper oftast utan problem och hon sover bra ända fram till runt 4 då hon vaknar och och är ledsen. Jag har försökt lägga henne igen, men då skriker hon som om sängen vore gjord av glödande kol. Jag har försökt att ignorera henne och hoppats på att hon ska somna om, men icke. Det slutar alltid med att jag lyfter över henne till min säng och sedan somnar vi om och sover till 7 om vi har tur. Hon får såklart sova i min säng då och då, det gör mig inget, men när det börjar bli varje natt snarare än ett undantag, då ser jag genast ett jobbigt mönster. Hur gör alla andra? Hur ser era sovvanor ut?

Inga kommentarer: