Pjamas och böcker

Ellas första pjamasparty gick som en dans. På kvällen lekte de små barnen glatt och knappt något är sötare än två barn i pjamas som kryper runt och upptäcker livet. När de små liven krupit till kojs så hade jag och Jennie en trevlig kväll med varsin pizza och massor med skitsnack. Att man sedan för alltid kommer vara inställd på sleep mode klockan 22 är trist, men sant och vi småstudsade till våra sovrum i lagom tid. Jag och Ella sov i Melvins rum och fastän Ella sov lite oroligt så var det okej. Att ha en Ella som bökar och buffar och gnyr i flera timmar är inte det bästa receptet på en god natts sömn, men det hade ju kunnat vara värre. På morgonen lekte Ella med Melvin och Jennie medan jag gjorde mig redo att åka till Slottet för att arbeta på Bokmässan. Väl framme på mässan intog jag min plats bakom Informationsdisken och jag hade kul från första stund. Det passar mig att arbeta på ett ställe där man hela tiden möter nya människor och får hjälpa till med diverse problemlösningar. Någon utställare saknar en pall, en besökare har gått vilse och en förvirrad man har tappat bort sina böcker. Allt löste vi och dagen gick strålande. Jennie var söt och uppdaterade mig via sms om att allt gick finemang och jag var inte orolig en endaste liten gång. Ella hade verkligen haft roligt hos sin kompis och inte varit till besvär överhuvudtaget. På lördagen stod det Bokmässan 2.0 på schemat och även denna dag gick fort och fint. Även fast fötterna värkte vid hemgången så hade jag velat jobba lite till. Roligt var det.

Varje gång jag arbetar på Bokmässan så bestämmer jag mig för att skriva en bok. Åtminstone för att göra ett ärligt försök. Varje gång. Inte någon gång har jag ens skrivit en liten sida på denna bok. Jag vet inte riktigt var problemet sitter men någonstans är det och jag hoppas lokalisera det snarast. Jag vill kunna skriva en bok. Jag måste lära mig det helt enkelt. Ta tag i de idéer som jag faktiskt går och funderar på under mina lediga stunder. Fast vem skulle vilja läsa den boken å andra sidan? Det kanske jag ska fundera på först för att skriva för mig själv känns inte nödvändigt. Nog för att jag skulle må prima tillsammans med min lilla bok, men att må prima ensam låter sådär kul.