Åt helvete

Att tiden går fort är en underdrift. Maj på hotellet innebär galet mycket jobb. Det känns som att det varje dag är nära nog fullt eller överfullt och varje dag får man en smula ångest över att man inte räcker till överallt. Det är gäster som ska checka in eller checka ut eller handla i baren eller äta mat eller berätta att det är kallt på rummet eller fråga om bra ställen att jogga på eller förklara för hundraartonde gången att besprutade apelsiner är farligt eller något annat i den stilen. Men jag biter ihop och klistrar på mitt bästa leende och så går allt som en dans ändå, trots kaoset i huvudet.

Valborg var för övrigt en strålande dag i strålande vänners sällskap. Det var längesedan vi umgicks med familjen Engström/Björklund så det var hög tid. Ella och Melvin var på det bästa humöret någonsin under exakt hela dagen och inget gick ens lite fel. Det blev dock inget eldspanande för vintern kom på besök och såg till att temperaturen var lägre än okej.

Igår var det tänkt att jag och Ella skulle besöka BVC. Det var dags för vägning och mätning och en och annan spruta. Det gick käpprätt åt det berömda helvetet. Jäsiken vad det inte gick. Jag fick inte ens ta av henne jackan för då skrek hon som aldrig förr. Hon hade panik och inte blev det bättre av att läkaren och våran bvc-tant satt beredde med spruta och otäcka läkargrejer inne i undersökningsrummet. Vi fick helt enkelt boka om tiden. Man skulle kunna säga att vistelsen på USÖ har satt sina spår. Djupa sådana.

Häromdagen kom så lille Vilton till världen! Stort grattis till Lova och Niklas och stort grattis till storasyster Alva. Och framför allt stort grattis till Vilton som har hamnat i en sådan fin familj.