Livet som mammaledig är fantastiskt härligt. Jag uppskattar innerligt stunderna jag har hemma med familjen. Inga sena jobbkvällar och Inga tidiga morgonar i form av arbete som stör. Nog för att jag sover sämre än innan Lukas ankomst men det är det värt. Det blir Inga fler barn nu så jag passar på att försöka njuta till max. Att jag sedan har extremt svårt att bara sitta still i soffan när disken står på bänken och hånflinar och när smutstvätten har fest i badrummet är mitt eget lilla bekymmer. Jag njuter ju av att ha ordning och lyckas med vardagen även fast jag vet att lyckas också är att kunna sitta och kramas med Ella framför Pippi Långstrump i ett par timmar. Och ignorera disk och smutsiga underkläder. Det kommer nog med tiden.
Att min bästa Jennie också numera är mammaledig är en bonus värd miljoner. Underbart liv.
Och så var det det där med att gå ner i vikt. Hur göra? Jag tycker alldeles för mycket om godis och fika för att det ska vara okej. Kroppen i spegeln är inte i närheten av hur jag vill se ut men jag behöver någon form av grym motivation. Något som gör att jag struntar i att länsa kakfatet. Jag gick upp 14 kilo denna graviditet och har än så länge sagt adjö till 10 av dem. Okej kan tyckas men kroppsformen liknar Barbamammans och hur rund och glad hon än må vara så är hon inte mitt ideal. Skärpning på kakfronten får det bli. Skitkilon!! Skitbarbamamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar