Minisemester

Helt seriöst så förstår jag inte var tiden tar vägen. Och det är väl positivt, tiden går ju fort när man har roligt sägs det. Vi har fullt upp med att bara vara och trots att vissa dagar fylls av små trotsmonster och bebiskräk så tycker jag allt att det går fint. Ella växer så det knakar och alla tankar som strömmar ur henne är obetalbara. Fantastiska unge som håller på att bli så stor. Lukas växer han också, nuförtiden vill han gärna sitta med vid bordet och plocka med sina små saker på ett sätt som bara bebisar gör. Galet mysigt är det.

Det enda som gör humöret lite sämre är nog att sommaren som aldrig kom nu snart är slut. Varför kom den inte? Jag behöver en rejäl dos sol och värme för att orka med en höst och en vinter. Häromkvällen låg jag i sängen och kände mig lite höstdeprimerad men insåg att husbygget och barnen kommer att göra min höst ovanligt trevlig. Jag kommer nog inte hinna med någon depression i år. Ingen av modell större iallafall.

I fredags åkte vi och familjen Björklund/Engström till Stockholm för att minisemestra lite. Jag passade på att vara otrogen mot jobbet när jag bodde gott på Scandic istället. Barnvänligt i massor och vi njöt av livet. Ella och Melvin fann äntligen varandra och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. De lekte och pratade och umgicks och hade det så otroligt roligt tillsammans! Hotellet bjöd på en biosalong, lekrum och pool och får bra betyg. På lördagen åkte vi till Skansen och spanade på ett och annat djur och en hel massa gamla hus. Dagen var mysig och solig och summarum av helgen var att det var strålande bra. Fin semester med fina vänner och de finaste barnen skötte sig så bra.