Luciafirande och kvalitetstid med bästa!

Igår stod det Lucia i kalendern så jag ställde alarmet på mobilen i ottan. Småbarnsförälder som man är så är jag van vid konstant för lite sömn, men jag är inte van att ha en klocka att rätta mig efter. Jag vaknade alldeles för många gånger under natten för att kolla så att jag inte försovit mig. Vilket jag såklart inte hade. I gryningen begav vi oss till Ellas förskola för mysigt Luciafirande med alla barn, fröknar och andra föräldrar som gnuggade gruset ur ögonen. Eller det gjorde de väl inte. Det var bara jag som gnuggade. Barnen sjöng så vackert och Lukas gjorde sitt bästa för att stämma in i skönsången. Jag älskar Ellas förskola. Älskar. Älskar. Älskar.

Typiskt att det bästa kortet är det på båda barnen bakifrån. Fotografen borde skämmas..

Ikväll ska jag få umgås med Jennie. Bara hon och jag. Det kommer bli märkligt. Inga barn att hela tiden ha koll på. Ingen som skriker och bråkar och gnäller och kastar leksaker. Om inte någon av oss får tokspel förstås men jag tror det kommer gå bra. Lugn och ro, god mat och världens bästa Jennie är precis vad den här slitna modern behöver just nu. Det kommer bli världsklass!

Igår besökte jag Friskis & Svettis för veckans träningsdos. Jag önskar att jag kunde träna fler gånger i veckan, men jag hoppas kunna göra det när barnen är lite äldre. Och kan och kan förresten, det är ju bara att ta sig dit, men det känns som att tiden man har tillsammans hela familjen är så knapp eftersom Johan är borta på dagarna och tjänar pengar. Han tränar en kväll, jag tränar en kväll och hela helgen går ju åt till att äta godis. Det är ett hårt liv, men jag klarar det ganska bra.

Det snöar ute idag. Och är rätt kallt. Så vi är inne. Eventuellt hade jag planer på att köpa några julklappar och svänga förbi hotellet för att kolla läget, men den planen har nog snöat in. Sedan snorar vi värre än någonsin så det kanske är smartast att hålla våra förkylda näsor inomhus. Å andra sidan så verkar förkylningarna vara kroniska så om vi ska ta hänsyn till snoret så skulle vi aldrig komma utanför dörren.