Arga snickaren

Måla måla måla!

Det är väldigt vad dagarna går när man ägnar sig åt diverse hussysslor. Och när man gör annat också för den delen. Med två barn i varierande storlek och med varierande humör så blir det nästan alltid så att jag agerar barnvakt medan Johan gör hussakerna. Inte rättvist, men rätt vanligt har jag förstått. Det går oftast fint, jag gillar mina barn förstår ni, men ibland ruttnar jag totalt. Som häromdagen. Man skulle kunna uttrycka det så att barnen hade plockat fram sina mest ocharmiga sidor ett par timmar. Man kan även uttrycka det så att jag slet mitt hår för att det var alldeles för många dagar kvar till dagisstarten. Poängen är iallafall att om den där Arga Snickaren hade knackat på dörren så hade han skrikit och gormat om att jag också måste bli involverad i byggandet. Jag måste också ta upp hammaren och skruvdragaren och utföra någon snickrig syssla så att inte bara jag har hand om hushållet och Johan bara bygger. Ungefär så hade han skrikit och sedan stormat ut. I ärlighetens namn så är jag inte skitsugen på att lära mig snickra, jag tror inte att jag skulle vara så bra på det. Jag hade träslöjd hela högstadiet och lyckades åstadkomma ett litet skåp. Punkt. Men ibland vore det rätt jävla skönt att inte vara förpassad till barnpassning och kökssysslor. Det är inte alltid helt smärtfritt att fördela arbetet i det här hemmet.

I onsdags spenderade jag en välbehövlig kväll utan familjen men tillsammans med min fina Johanna. Lite sushi och sanningar gör alltid gott i själen. Speciellt när själen är trött.

Igår kom det ett helt barnkalas hit. Åtminstone så trodde nog grannarna det när det strömmade in barn och mammor. Men icke. Det var ju bara återträff från förr. Då när man var ung och dansade i källaren och hade uppvisningar för föräldrar som tappert klappade sig igenom föreställningarna medan de gjorde mentala handlarlistor och matsedlar. Vi har blivit äldre, några barn har anslutit, men det är ändå lika trevligt. Vi hinner inte direkt prata så mycket mer än några ord här och där innan barnen behöver assistans, men det duger fint.

Viggo, Ella och Nelia

Idag var vi glada för att bästa Jennie kommit hem från semestern och firade det med ett besök vid Kumlasjön. Alltså vid sjön på riktigt och inte inne vid badet. Det var kanon, barnen badade, trampade på fågelbajs och sprang nakna som aldrig förr. Till och med jag bjöd på en liten nakenchock för den som var snabb, men det var nog ingen för termometern visade på asvarmt och allt gick i slowmotion.

Den här sommaren tänker jag inte klaga på. Det är varmt och soligt och jag njuter fastän jag är stekt och grillad omvartannat.

Och om ni tycker att jag låter lite less på barn så är det inte så farligt. Bara ibland, när båda två gaddar ihop sig. Eller när Ella gaddar så det räcker för ett helt kompani.

Jag tänker inte skriva det alltför tydligt, men det kan vara så att någon i den här familjen kanske möjligtvis sover en aningens mer stabilt än någonsin tidigare. Det kan vara så men jag säger inget för då går det väl åt pipsvängen.

PUSS!