Minisemester med bästa!

I onsdags var det då äntligen dags. I min kalender stod det inristat EGENTID med stora feta versaler. Eller det kan ha stått Sthlm också men denna gång är det samma sak. Jag och Jennie kände att mammorna behövde släppas ut en stund utan barn och karlar och därför hade vi bokat en övernattning i den kungliga huvudstaden. Det var två överlyckliga mammor som möttes på stationen med varsin väska och med en ovana att titta över axeln efter barn. För att ha koll på små minivarianter av sig själv är något som sitter djupt rotat i sinnet. Men icke, de var hemma med sina pappor. Alla fyra barnen. Väl framme i Stockholm så käkade vi lunch i lugn och ro, vi till och med tuggade maten så mycket som man alltid ska men aldrig hinner för att man passar på att kasta i sig mat mellan kaos och världskrig. Därefter lunkade vi iväg till hotellet som bjöd på billigt pris och fint rum. Världsklass med andra ord. Vi hade tur för det började minsann regna lagom till vi hade checkat in så att slå ihjäl några timmar på hotellrummet var det ingen som fick dåligt samvete av. Inte heller gjorde det särskilt ont att öppna en flaska rosé och inte fick vi ont i magen av allt godis vi tryckte i oss. För första gången på evigheter så kunde vi prata på riktigt, om vad vi kände för och vi kunde diskutera ett ämne klart innan vi började på nästa. Något som näst intill är omöjligt när man samtidigt ska jaga barn som smiter. På kvällen begav vi oss ut för att insupa atmosfären och för att äta gott. Vilket vi gjorde i lugn och ro och utan stress. Mottot för denna semester var just det - Ingen stress. När det var dags att gå tillbaka till hotellet så blev vi dock fullkomligt dränkta i regn och lite stressad blev jag nog. Jag tror faktiskt aldrig jag har blivit så blöt av ett regnoväder som jag blev i onsdags. Men vad gör väl det när man kunde krypa ner i en varm säng och fortsätta snacka skit och glo på dålig tv. På natten sov vi. För att vi kunde. För att ingen Lukas skrek på mig att han hade tappat nappen eller drömt en mardröm. Jag sov och sov men klockan 8 tyckte den inbyggda klockan att det var dags för uppstigning. Upp och hoppa minsann. Det sket vi i och låg kvar en timme till. Sedan blev det frukost och shopping och halvgod lunch och ett försenat tåg hem. Världens bästa minisemester med världens bästa Jennie. Vilken ynnest det är att få ha en sådan fin människa i sitt liv!

Utsikt från hotellrummet

Promenad på kvällen

För jävla blöt

Genomblöta men rätt glada ändå