Det märks att tiden går för barnen blir minsann äldre. En annan har ju inte fyllt år sedan 25 men barnen fortsätter att lägga år bakom sig hej vilt. Med åren kommer nya bekymmer, nya funderingar. När det gäller Lukas och dagis så är min största oro fortfarande att han ska ramla omkull och slå sig. Så vild och orädd som han är så känns det som en rätt befogad rädsla, men än så länge har det gått fint. Ella däremot, hon ramlar inte så ofta. Henne behöver jag inte fundera på huruvida hon ska klättra upp i soffan och kasta sig ut. Hon är dock i den åldern där det börjas lekas med kompisar. Och där kommer den lätt hispiga modern in i bilden. Det där med kompisar är inte helt enkelt. Ella leker med de flesta på dagis och trivs jättebra. Men eftersom jag har en nervös läggning så snappar jag upp små oskyldiga fakta och lägger för mycket kraft på dem. Det kan till exempel vara att Ella säger att hon inte fick vara med och leka i dockrummet en dag. INTE VARA MED??? Då tänder mamman på alla cylindrar. Vems förälder ska jag ringa och skälla på? Vilket barn ska jag ge onda ögat? Alternatvit lägga krokben för ute på gården. Dagen efter är minsann Ella med och leker och då är det helt plötsligt någon annan som får stå utanför och kika in. Det är ju så, jag vet ju det, men jag tycker ändå inte om det. Alla borde leka med alla och alla borde få vara med jämt. Fast det vore ju kanske rätt trist det också, men trevligare kan jag tycka. Och tänk att snart börjar barnen skolan och då är det superduperviktigt att ha kompisar, för ensam är inte så roligt att vara. Nu ska jag sluta att måla fan på väggen och koncentrera mig på nuet, men det är svårt för en sån som jag. Igår var det kalas för Nelia och idag är det Halloweenfest hos Charlie. Snart lägger vi Oktober och alla kalas till handlingarna och blickar fram mot jul. Hej och hå.
Och dunk i ryggen och klapp på huvudet till mig som högg som en piraya och fixade biljetter till Sverige - Portugal. Heja mig och heja Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar