torsdag, december 12, 2013

Jag blir förbannad!

Nej, jag blir så arg. På många och framför allt på mig själv. Jag är en av dem som är på tok för beroende av min telefon. Som kollar sms så fort de kommer (om jag hör signalen that is). Som, när jag är uttråkad, kollar en sväng på Facebook, diverse tidningar och diverse bloggar. Och mailen. Det är det här jävla samhällets fel. Det ska matas in information och man vill gärna göra sin röst hörd och synas i olika sammanhang. I tid och otid ska det fibblas på den där manicken och jag är trött på det. Den är bra till fantastiskt mycket, men det går ju att använda den med måtta. Jag har mer och mer börjat inse hur skadligt det faktiskt är för framför allt barnen att deras föräldrar hela tiden kolla sin telefon. Konstant ska barnen slåss för att få uppmärksamhet. Det känns inte rättvist. I min värld är mina barn det absolut viktigaste och det måste ju de få känna, varje dag. Jag vill ju skapa två trygga individer och trygga blir de inte av sig själva. Det är inte helt okej att sitta på golvet och bygga lego och samtidigt kolla Facebook. För varför måste man kolla Facebook? Är det för att själva legobyggandet är så fasligt tråkigt så att man bara måste se utifall någon har lagt upp något vettigt? Kanske har någon bakat pepparkakor? Kanske har något ätit mat? Kanske har någon tagit en rolig bild som jag bara måste ge tummen upp. Sedan kan jag inte påstå att bygga lego är det roligaste jag vet, men när man har sagt att man ska leka så kan man ju åtminstone försöka engagera sig. Jag spenderar ju dagarna i skolvärlden nuförtiden och där är det tydligt hur barn idag har svårt med koncentrationen, hur de verkar vana att hela tiden slåss om uppmärksamhet. Det är inte så konstigt för många har förmodligen växt upp med en inre stress om att man måste vara roligare än whatever det är som mamma och pappa tittar på i sina telefoner. Nej, det får bli skärpning i det här hushållet. Mobilen kan man ta fram när barnen har somnat - att man så borde ägna sig åt sin partner är en helt annan historia. Det får bli nästa fight.

....och vill ni mig något så kan ni såklart skicka ett sms eller ringa. Telefonen kommer finnas kvar, och ringer det så svarar jag såklart, men övrig surfning på diverse sidor ska jag försöka ägna mig åt när kidsen sover gott.

2 kommentarer:

Emma sa...

Ååå, jag håller med dig Mary! Jag brukar ha som regel å låta mobilen ligga kvar i fickan när vi kommer hem :-)

Madeleine Åström sa...

Känner igen det alltför väl, försöker att fibbla med telefonen när Alex kollar på film, men det är tyvärr svårt